Recension

Att Anna Livia Löwendahl-Atomic har ett synnerligen genomtänkt förhållningssätt till sitt konstnärskap kan man lätt konstatera i de två utställningar som hon visar samtidigt i sin gamla hemstad. På konstmuseet utmanar hon hela det traditionella konstbegreppet som fokuseras på objekt i skilda former genom att presentera en osynlig utställning. Det är  konstnärens hemligheter, prydligt katalogiserade med beskrivningar  och prisuppgifter i en publikation som tagit auktionshusens koncept ad notam. Det hela är lika tänkvärt som lekfullt och en intelligent kommentar till hela konstvärlden, inklusive den köpstarka publiken. Med denna extrema form av konceptkonst utmanar  Anna Livia Löwendahl-Atomic sin publik på ett spännande  sätt.

Den Förlorade Fadern

Hos galleri Strömbom visar hon samtidigt en utställning där bildkonstens visuella element brukas för att gestalta ett sökande efter en fadersgestalt. Det är ett märkligt sammanträffande att konstnären visar denna sin jakt på den bortvända faderns ansikte samtidigt som Uppsalaförfattaren Carola Hansson i dagarna givit ut romanen den älskvärda med samma tema. I bildform sker sökandet genom konstnärens idoga fotograferande  av okända medelålders män, alla sedda bakifrån med bortvända ansikten. Några bilder har överförts  till akvarellpapper, andra har manipulerats i datorn och ytterligare andra har bildat förlaga till målningar. Men vilken teknik som än används handlar det hela tiden om försök att närma sig en gestalt. Modigt, originellt och mycket åskådligt är det, och sett tillsammans med konstnärens hemlisar på konstmuseet en förträfflig presentation av ett vitalt och  originellt konstnärskap.

© Cristina Karlstam 2000